Reference litterature like Websters dictionary and Encyclopaedica Brittannica (EB) have always been important for journalists since they qoute the commonly accepted version of facts:
Ex: EB:s editors will have given a lot of thought to what they call Taiwan. A part of China or a sovereign state? The wording becomes political and contentious the minute you publish and if your story is not ABOUT the naming of the island you can use the definition established by a respected source like EB.
Same thing with how to phrase things, spelling. AP style-book and TT språket are essential to get it right.
Here are some of the reference tools I tend to come back to often.
Encylopaedica Brtiannica
EB is …
Pay wall, but offers a few searches for free
AP style book
Associated Press style book is the standard for how things are spelled in the English language.
TT språket
TT språket is the Swedish legend for how things are named and spelled in Swedish media.
NEXT
Kalkylerna spricker – ännu dyrare att lagra kärnavfallet
Publicerad idag 10:28
Kostnaden att ta hand om kärnkraftens avfall har räknats upp flera gånger. Nu har kalkylerna spruckit – igen. Prislappen landar på 120 miljarder kronor mer än vad man trodde för 20 år sedan.
Riksgälden föreslår kraftiga ökningar av avgifterna till kärnavfallsfonden, som ägarna ska betala.
– Det behövs mycket högre avgifter om pengarna ska räcka, säger senioranalytiker Per Nyström.
För varje kilowattimme kärnkraftsel betalar ägarna en avgift till kärnavfallsfonden. Pengarna ska täcka alla framtida kostnader för avfall och rivning av kärnkraftverken.
Totalt ska drygt 5 000 kopparkapslar med radioaktivt bränsle begravas i bergrum. Till detta tillkommer kostnader för 170 000 kubikmeter radioaktivt avfall, som uppstår vid rivning av reaktorerna.
”Påverkar lönsamheten”
I början på 2000-talet var avgiften till kärnavfallsfonden under 1 öre per kWh. 2012 ökade avgiften till 2 öre. 2015, sprack kalkylerna igen och avgifterna fördubblades igen till 4 öre.
Senaste åren har ägarna betalat mellan 3 och 6 öre. Nu föreslås ännu en rejäl ökning som landar på upp till 9,3 öre per kWh för Ringhals. Det är mer än den ”effektskatt” som fanns på kärnkraften 2015 som av kärnkraftsvänner ansågs bidra till stängningen av flera reaktorer, då den gjorde kärnkraften olönsam.
– Det är klart att detta påverkar lönsamheten och kan leda till något högre elpriser säger Markus Fischer pressekreterare på Vattenfall.
Kritik från Riksgälden
Riksgälden riktar också allvarlig kritik mot att kärnkraftsbolagen i sina kalkyler ”systematiskt underskattar kostnaderna över tid. Det gör att risken finns att man tvingas skriva upp kalkylerna ännu mer i framtiden.
– Det är mycket subjektiva bedömningar och för lite beräkningar där man väger in hur liknande projekt historiskt brukar få ökade kostnader, säger Per Nyström på Riksgälden.
